Ett enda inlägg, på ett forum…

Ett enda inlägg, på ett forum… Där har jag sett det skrivas om en sak som jag tänkte tillägna det här inlägget. Ni som känner mig väl och/eller inte vill veta nåt om t.ex mitt sexliv, underliv, förlossningsskador etc, låt bli att trycka på ”läs mer”. Vill du däremot veta vad jag har att säga kring detta, varsågod och klicka.

När jag skulle få mitt första barn var vi på en förlossningsinfo på MVC. Vi gick ”varvet runt” och alla föräldrar fick säga det som oroade dem mest inför förlossning/barnlivet. Jag var nästan sist och jag sa:

”Jag oroar mig för att spricka mycket i underlivet och få komplikationer efteråt”

Barnmorskan mumlade bort min oro och sa typ ”det där får du prata med förlossningspersonalen om”. Jag kände mig mycket sårad, fånig, bortgjord, ännu mer orolig och ledsen när jag gick därifrån.

Förlossningen kom, en igångsättning. En svår, på 2 dygn, pinvärkar och trött livmoder.. Sugklocka, sprack massor, 1.2 liter blödning, en timmes sy med en barnmorska hängande på magen och två som försökte hålla ihop och sy där nere…. Men… Det blev rätt bra. Ett ärr bara som gick utifrån och in i slidöppningen som blev hårt och skavigt, men det frätte (jaa, aj!!) sedan barnmorskan på mvc bort på efterkontrollen med nåt jox. Det blev… okej!

Barn nummer två, 21 månader senare. En ”normal” förlossning. Tog några timmar. Ungen vägde strax över 4 kg. Visst sprack jag, men inte alls lika mycket som förra gången. De sydde, de hämtade en tredje kvinna som de konsulterade med… ”tror du det här blir bra?”, tystnad… ”jo”, pet pet, tittande, tystnad. ”Jo men det blir nog bra”.

Jag läkte fort, inte alls lika ont som sist. Ingen skavande kant, inga kliande stygn… Någon månad efter förlossningen kollade jag i spegeln. Hej slidvägg! Min slidöppning var ungefär av en mandarins storlek och där hängde slidväggen ut, s.k. slidväggsframfall. Jag fick panik, började googla. Det finns fan inte mycket info om framfall på nätet, alls. Jag gick på efterkontroll på mvc, knipmusklerna var ok, ”vänta ett halvår och se, då borde du veta ungefär hur det kommer se ut när det är färdigläkt”.

Jag väntade… i 8 månader! Det såg likadant ut och vi hade försökt börja ha sex igen. JAG HADE INGEN KÄNSEL DÄR INNE. Jag fattade första gångerna inte vad som hände, har vi sex nu? Är han inne? Är jag så slapp att jag inte känner något? Men… Så slapp var jag inte, om jag ska tro Jeppson på hans ord (och det gör jag, för han kan typ inte ljuga), det var bara helt bedövat. Jag mailade min mvc-barnmorska och förklarade:

jag känner inget där nere, hålet är fortfarande uttöjd, slidväggsframfall. Tampongerna hamnar på tvären och läcker, eller glider ut. Hjälp!”, ungefär. Jag fick en remiss till Sös gynspecialist. 9 månader, nästan 10, efter förlossning nr 2 kom jag till henne. Med min otur hade hon så klart en manlig praktikant som var med under undersökningen, fan!! Det kändes jobbigt men jag bet ihop och vägrade skämmas! Jag förklarade problemet, hon såg skeptisk ut. Jag hoppade upp i stolen och hon började peta runt där nere. Och peta runt… och peta runt… Den manliga praktikanten stod bakom henne och kikade ner i min fitta över hennes axel. Jag tyckte att hans ansikte sa, ”helvete, kan det bli så där?”. Gynekologen avslutade undersökningen lite trevande. ”Det är kanske nervändar som gått av. Jag ser ju att du har ett framfall men, att operera det skulle inte ge dig någon känsel tillbaka, det kanske bara skulle göra saker värre”. Jag drog på mig kläderna, klump i halsen. ”Oskuret är bäst, som vi brukar säga!”, klämmer gynekologen till med. Jag måste sett ut som ett rådjur i strålkastarnas sken. Hon fortsatte mer allvarligt. ”Det var ju tråkigt att jag inte kunde ge något positivt besked men, ni får försöka hitta nya sätt att ha sex på”. Jag tog väska och jacka och öppnade dörren för att gå. ”Ja, tack då” (vad fan tackade jag för?). Gick hem…. Grät lite, satt tyst… satt tom… Jeppson sa: ”Det här är by far det tyngsta som hänt vårt förhållande”.

Gynekologen sa ändå att jag skulle vänta tills ett år efter förlossningen, ”kanske kommer känseln tillbaka”…? Det har nu gått över 14 månader och det är samma skit fortfarande och det känns så jävla sorgligt. Så länge jag låter bli att ha sex tänker jag inte på det men så fort jag försöker mår jag skit i flera dagar efteråt. Känner mig misslyckad, som en oformlig degklump och lurad… Mina farhågor som viftades bort på MVC slog in. Överallt står det ungefär att: visst spricker du kanske lite men det läker ihop och det kommer fortfarande kännas skönt att ha sex blablablablablablablablballblbalablbablablablaaaha!!!

Det känns som att kvinnor omyndigförklaras i något slags jävla ”beskyddande” informationscencur kring vad som verkligen kan hända med våra kroppar under graviditet och förlossning. På hela jävla internet har jag bara läst 1 enda gång om någon annan kvinna som tappat känseln inuti slidan efter förlossning. En kort notis, ett inlägg om en väninna, på ett forum, skrivet för många år sen…

Men det finns annat att läsa. När jag var tonåring läste jag till exempel ofta i Veckorevyn, Cosmopolitan och Frida m.fl magasin att efter 40, ja då ska sexlivet ta fart för oss kvinnor. Då ska vi kunna slappna av, njuta och allt blir bättre. Många gånger då jag haft ångest över mindre bra sex har jag tröstat mig med att ”när jag är 40 blir allt bättre!” Hjärnan är en lustig liten sak. Det enda jag kan tänka på nu när jag försöker ha sex är just det. ”Fan, det skulle ju bli bättre ju närmare 40 jag kom och nu känner jag INGENTING”. Ingenting… inget finns att göra. För oskuret är ju bäst, som dom brukar säga….

Annonser

3 responses to “Ett enda inlägg, på ett forum…

  1. Fast fan nääääej! Något måste de kunna erbjuda dig att pröva. Är det inte alltid så med kvinnovård, man ska acceptera och acceptera. Ofta män skulle gå med på att tappa känseln i kuken. Förlåt att jag svär men satan vad arg jag blir. Förstår om du kanske inte orkar jaga vård. Men en second opinion har man väl rätt till?!

    • Jag skulle nog orka men jag tyckte mig förstå på gynekologens sätt och på övriga personer jag varit i kontakt med (rfsl, mvc, sexualråd.givn.) att de är rådlösa. Fått tips om glidmedel och knipövningar ungefär. Och så gynekologens tips då, hitta nya sätt att ha sex på.

      Nä en man skulle nog bli tagen på mer allvar om kukfan domnade på honom. Svära är helt legitimt!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s