Category Archives: Vardagssvammel

Ta tag i saker!

Jag skulle verkligen behöva ta tag i det här med mitt sparande. Inte så att jag inte sparar, för det gör jag, men hur ska jag förvara min lilla madrasspeng? Jag har tittat runt på olika alternativ, konton och banker ett tag men inte vågat eller orkat fixa det hela vägen. Jag var inne på Sparräntor.com  nyss och klickade runt lite och såg att Avanza bank låg högt i rankning på vettiga banker och där har jag ju faktiskt lite fonder och aktier redan, (haha mycket sparsamt dock, tror min avkastning förra deklarationen var 10 kr, detta år inget. Så går det när en väljer efter skojiga namn och inte efter börstrender etc). Nåväl! Jag tror faktiskt att jag till och med startat ett sparkonto där någon gång men aldrig vågade sätta över mina sparpengar från min ordinarie bank. Haha, lagom feg eller?

Hmm… Men allvarligt nu! Är det någon som har mer koll på sådant här? Hur har ni gjort med era sparpengar? Jag behöver nog lite råd om hur jag ska göra egentligen.

Jag har inga problem med att låsa stora delar av mina besparingar för en stabil ränta och stabilt sparande, men jag är lixom för feg för att bara byta från det jag har till något helt nytt även om det på pappret (hehe skärmen då) ser ut som ett mycket bättre alternativ. Men jag vill ju inte att inflationen ska gnaga upp alla mina sparpengar heller, så en viss stress känner jag allt för att fixa detta ganska snart.

Varför ska det här med privatekonomi vara så krångligt och fullt av val? Jag vill bara tjäna pengar genom att jobba och spara, inte hålla på att placera och göra klipp och chansa och ständigt läsa på och följa marknaden… Jag kanske bara ska köra en Joakim von Anka och bygga en binge istället?

reklaminlagg

Annonser

Har det jobbigt tekniskt 

Hela v har jag kämpat med teknikstrul på jobbet. Igår hörde bokdistributören av sig om teknikstrul med bokutgivningen. Orken är obefintlig för mer strul nu…. 

Som T sa: du borde fan jobba i en skog. 

Har nån nåt jobb till mig som flugsvamp eller björn… hojta!

Alla dessa lables…!?

Jag kommer i det här inlägget skriva om något väldigt privat för mig. Om det känns olustigt, låt bli att läs. ❤

Jag tycker det känns jobbigt att sätta etiketter på mig själv. Jag känner mig jävligt löjligt då. Jag har hängt mkt i hbtq+kretsar och där handlar det ju mycket om etikettering och ”vart en tillhör” och sådär. Jag har aldrig känt att jag lixom hör in någonstans. Inte i heterogruppen, inte i bi-gruppen inte i pan-gruppen. Jag har lixom aldrig gillat bara män, men jag vill lixom inte sträcka mig till att jag skulle vara bi eller pan. Det har känts fel, för det handlar lixom inte om kön alls för mig, vem jag attraheras av. Allt känns så könsfokuserat. Sex-fokuserat. Jag har i perioder lutat mer åt det asexuella hållet men med romantiskt intresse, typ!? Som sagt… alla dessa etiketter, ingenstans att landa.

Ett ganska nytt intresse för mig är att hovra på youtube, och där ramlade jag över termen demisexuell i den här videon:

Demisexuell är alltså en slags variation av asexualitet. Demisexuella kan endast utveckla sexuell attraktion till någon efter att ha skapat ett starkt känslomässigt band till personen. De kan ändå bli kära, få crusches (oh yes) och vilja vara nära folk (eh ej ofta i mitt fall) men utan sexuellt begär till den andra. Klicka på läs mer för att… läsa mer. Läs mer

När saker pressar på…

Jag… orkar inte. Jag öppnade blogg-appen å då poppar en notis upp ”du har 5 utkast som inte postats bla bla”. 

Måsten. Förväntningar. Måsten. Önskemål. Vilja. Inte hinna. Vardagsgöromål. Mammakiloworkout. Läsa. Bli dränkt i notiser. Inte orka. Glömma. Vilja. Kroppen rör sig som i vatten, genom gyttja. Prata, formulera, ge svar. Samtal. Brev. Mail. Göra rätt. Aldrig fel. Vilja. Kämpa. Tröttna. Glömma läkartid. Vara pedagogisk. Levla upp. Anpassa. Utveckla. Vilja. Börja träna. Hålla igång å träna. Stela muskler. Koffeinsug i kroppen. I munnen. En droppe kaffe, som står i muggen och blir kallt. Sträck på mig. Spänna magen. Vilja. Ha trasig kropp. Klä på sig. Se, upptäcka. Diska. Göra karriär. Laga mat. Natta. Gosa med barnen ♡ Boosta dom med självkänsla. Leka. Vara en vän. Ge service. Måsten. Livet. Hinna vara… hinna göra…. hinna njuta? Vad är tristess? Vad är roligt? Vad är balans? Vad har jag för portkod? 

Känslan av feeling…

Jag känner mig lite nere idag. Jag har… inte kroppskomplex skulle jag nog inte säga, eller är det det? Jag sörjer typ min post-preggo-kropp och har dåligt samvete mot mig själv att jag inte orkat hålla kvar goda vanor jag skapat för att gå ner alla mammakilon. Har dock ingen AANING om vad jag väger idag, eftersom vi kickat vågjäveln åt helvete för över ett år sen. Jag skiter faktiskt i vikten, det är hängmagen jag är ledsen över.

Jag måste komma igång med att träna 1 ggn / vecka igen. Jag går ju redan 40-50 min per vardag, men utöver det vill jag träna på Sats 1 dag/v. Jag har ju ett stillasittande jobb så jag vill oxo börja stå upp minst halva tiden, och på så sätt få igång nån slags jävla cirkulation och förbränning (as if). Och i februari har jag bokat tid för att tjata mig till ett test av min sköldkörtel, för att se om den kan vara kajko på något vis.

Ska också försöka börja äta matlådor igen, varje dag på jobbet. Senaste tiden har det varit dåligt med det och visst, hälften av gångerna jag köpt mat har jag tagit en sallad, utan dressing och bröd. Men… aså… utemat är mkt onyttigare än hemlagat. Och jag måste sluta käka sött på vardagarna, inge fika på jobbet, inge mysa vid tvn med Jeppson. Helt enkelt ta bort den lilla guldkanten en har som heltidsarbetande småbarnsförälder med hobbyverksamhet vid sidan av.

Bitter, ja!

Jag blir bitter när jag ser andra mammor med sina icke-hängiga magar sitta och goffa sött till kaffet. Jag blir bitter när jag berättar om min uppfläkta mutta och andra mammor ba VA??? ALDRIG HÖRT OM??? Känselbortfall och utåinvänd mutta + hängbuk, whats that? typ…. ja.. nej.. jag är inte så jävla rolig just nu, men så känner jag.

Att börja rodda i förlossningsskadorna i underlivet drar upp massa andra saker jag är ledsen över efter förlossningarna. Det mest synliga för andra är ju så klart hängbuken, men… det finns ju mer. Att min rygg är helt paj, magmusklerna delade, min hållning ett minne blott pga hur mkt jag än försöker sträcka på mig så säckar jag ihop, bäckenet typ låst så jag inte kan ligga på rygg utan att hela ryggen låser sig (ja jag har vart hos både kiropraktor, läkare och naprapat) och så muttan dårå… plus att PMSen inte är av denna värld efter förlossningarna.

Det enda jag typ inte bryr mig över är att mina bröst hänger på halva magen efter allt detta, för det var lixom bara att förvänta sig när en har strl 95F i BH. Det var jag beredd på. Resten??! Aså.. jag vet inte….

Sorry för långt, deppigt, kroppsfixerat, självcentrerat inlägg. ❤

11093391_858529770867936_937037681_n out!

Trötthet och gladhet

Det har varit en bra vecka för mig, trots pms och stress. Lite depp etc, men inte värre än vanligt denna tid på menscykeln. Tjoho!!

Det är skönt att det är helg

Vi ska typ köpa massor av lördagsgodis, mysa, tjafsa om reglerna ”inte stå i soffan” och ”inte i munnen”, gå runt i mjukiskläder och bara vara allmänt soffiga. ❤

Jag vet inte vad jag ska skriva här riktigt, men är så illans sugen på att skriva. Hmm.m.. Jo, kan säga att mitt manus Räddaren i döden inte kom med topp tio i årets Selmapris, vilket är föga förvånande. Jag gav ju ut Räddaren i döden som ett litet försmaksprojekt, för mig själv och andra. Jag har flera SÅ coola projekt/manus på G som jag kommer vara tuppen över att få publicera, men Räddaren i döden har ändå en fin plats i mitt lilla <3. Den påminner om min mamma, om en känsla jag ofta hade som barn, en känsla jag får på vissa platser i förorter, om livet och om…. relationer jag haft och har. Jag kan inte riktigt förklara. Den var ju tänkt som en sammanhängande novellsamling om en och samma sak, så… jag tycker att jag lyckats med boken, även om jag vet att den inte är lixom… kommersiell på något vis.

Appropå det. Jag vet att jag inte skriver flådigt och inne. Jag vet att jag inte skriver inkomstbringande. Men jag vill verkligen inte skriva på något annat sätt. Jag kan inte hora ut mitt artisteri, faktiskt. Ja ja pretto visst! Men, jag älskar hur jag skriver, jag känner mig lixom hemma där. Jag är så nöjd över beslutet att börja publicera själv, om än i minsta lilla skala, hellre det än att vänta på och känna mig förkrossad över stora förlags (icke befintliga) intresse för att ge ut mina böcker….

Hmm… Vart rätt mkt skrivet ändå, och det var ju det jag var sugen på så tipp topp på ett hopp i ett lopp!? Haha kanske dax att dyka ner i soffan nu och bara syssla med intet! Tjao banani!

Ps, om du ändå läste ända hit, kan du väl snälla snälla klicka på min poll oxo, bara för kul!?

Klick klick

Ja jag läste ända hit!

Klickar bara, vet ej varför.

Nä, polljäveln funka inte, lämna en kommentar eller lämna mig ovetandes… ❤

Bucket list

Hej hej! Det är mkt snack om bucket lists så här om nya året. Jag har faktiskt avklarat en post idag, på min livs-bucket list.

Det är bland annat att jag ska fika på bullar NU 😉

catrin-foto2

Mål- och att göralista 2017

  • Ge ut 2 böcker (en antologi och en egen pocket)
  • Försälja minst 100 ex sammanlagt av böckerna i förlaget
  • Utreda om något går att göra för mitt förlossningsskadade underliv
  • Ta den där St:Petersburgskryssningen med Alina
  • Göra en ny tattoo

Spara

Spara

Spara

Spara

Lätt huvudvärk och etc osv.

Sitter på jobbet, kämpar på! Jag har kommit på att det blir mkt unket mellan brösten när jag går rask takt och blir svettig, till jobbet om morgonen. Då svettas jag massor mellan mina ej allt för nätta boobs, och trallallalaaaa tadamm!!! Unken lukt som osar upp i näsan från urringningen HELA dagen.

Undrat så länge vad det är som unknar sig kring mig på vardagar.. NOW I KNOW!

Zzzå trött

För andra helgen i rad drömmer jag mig ut i flödet av fest- och socialitetsbilder i sociala medier. för trött för att ens orka rätta till täcket önskar jag att jag vore där… men… nä. … blir till att slå  igen ögonen, låta rumpan frysa å vila mina skakande händer…. zzzz…

Summan av morgonpromenadens tankar:

Människor är en otacksam målgrupp

!